i can't take this shit anymore
okej, jag vet att jag inte har skrivit på alldeles för lång tid, men de e mycket med plugget och jag hinner knappt med att göra alla mina egna läxor, så hur ska jag då hinna med att skriva en dagbok? Även om jag faktiskt skulle behöva det för mitt eget bästa så kanske inte det första jag vill är att människor jag inte känner får veta massa privat information. Hemskt jobbigt, men även om jag säger att jag ska börja blogga mer, så kommer det ändå aldrig hända så de e lika bra att jag inte säger någonting om saken över huvud taget. Jag kan iaf försöka så ofta jag hinner, och ska även försöka göra läsningen rolig, även om min vardag inte alltid ser ut så.
Jag fattar inte vad jag ska göra med det här, ena sekunden funkar vi inte ihop för att vi bråkar hela tiden vilket vi sorgligt nog gör? :S Och några dagar senare (efter att du ignorerat mig och alla sms jag skickat) så älskar du mig fortfarande och säger att du tänker på mig varje dag. Det skulle funka, om du verkligen ville. Jag är inte alls värd bättre en DIG, men du vet att jag är värd bättre en sättet du behandlar mig på, och jag vet att du kan bete dig annorlunda. Att du säger så är bara en lame ursäkt som man säger för att man själv inte vill egentligen. Man orkar bara inte såra den andra eftersom man vet att man själv kommer må dåligt över det, tro mig, jag vet till 100% hur det är.. Snälla låt mitt hjärta krossas och låt det läka igen om ett tag om du nu ändå inte vill ha det, istället för att gå runt och stampa på det var och varannan dag. Så säg det NU, även om jag borde vänta så kan jag inte! Nu ger jag upp, för mig eget bästa. För jag kommer inte palla om du ska leka med mina känslor, jag vet precis hur det är, tro inte att jag inte varit med om det förut. Du säger att du själv vet hur det känns, varför håller du då på och behandlar mig på det här sättet? Du vet själv att jag är värd bättre en att behöva gå runt och hoppas på någonting som aldrig kommer hända. Låt mig vara själv nu, sluta höra av dig om du verkligen inte vill längre, istället för att få mig att tro massa saker som du egentligen inte menar. Det kanske låter patetiskt och mobbat, men jag orkar inte bry mig, och jag kan faktiskt inte hjälpa, att jag fortfarande älskar dig.
Det skulle vara vi, inte du och jag.
Jag fattar inte vad jag ska göra med det här, ena sekunden funkar vi inte ihop för att vi bråkar hela tiden vilket vi sorgligt nog gör? :S Och några dagar senare (efter att du ignorerat mig och alla sms jag skickat) så älskar du mig fortfarande och säger att du tänker på mig varje dag. Det skulle funka, om du verkligen ville. Jag är inte alls värd bättre en DIG, men du vet att jag är värd bättre en sättet du behandlar mig på, och jag vet att du kan bete dig annorlunda. Att du säger så är bara en lame ursäkt som man säger för att man själv inte vill egentligen. Man orkar bara inte såra den andra eftersom man vet att man själv kommer må dåligt över det, tro mig, jag vet till 100% hur det är.. Snälla låt mitt hjärta krossas och låt det läka igen om ett tag om du nu ändå inte vill ha det, istället för att gå runt och stampa på det var och varannan dag. Så säg det NU, även om jag borde vänta så kan jag inte! Nu ger jag upp, för mig eget bästa. För jag kommer inte palla om du ska leka med mina känslor, jag vet precis hur det är, tro inte att jag inte varit med om det förut. Du säger att du själv vet hur det känns, varför håller du då på och behandlar mig på det här sättet? Du vet själv att jag är värd bättre en att behöva gå runt och hoppas på någonting som aldrig kommer hända. Låt mig vara själv nu, sluta höra av dig om du verkligen inte vill längre, istället för att få mig att tro massa saker som du egentligen inte menar. Det kanske låter patetiskt och mobbat, men jag orkar inte bry mig, och jag kan faktiskt inte hjälpa, att jag fortfarande älskar dig.
Det skulle vara vi, inte du och jag.
Kommentarer
Trackback
